Köp Enok Grönlandspaddlel Start Enok Grönlandspaddel > Egenskaper  
          
     Integrerad ekspets Enok Grönlandspaddel
Köp Enok Grönlandspaddel Standard+
Start
Att köpa & Frakt
Kontakt

Långfärdspaddel
Standardpaddel
Specialpaddel
Norsaq

Utformning & Egenskaper
Ekspetsar
Paddelns längd
Bladets storlek
Tryckcentrum
Bladets bredd
Bladets kant
Bladets svikt
Paddelns vikt
Skaft & skuldror
Ytbehandling
Träslag
Renovering & Mönster
Varför grönlandspaddel
Paddelteknik
Kajak
Om Enok Grönlandspaddel



Enok Grönlandspaddel

Enok Grönlandspaddel Nr 100 med ekmönstrade blad och skaft

Enok Grönlandspaddel

Enok Grönlandspaddel Nr 99 med dubbla ekränder i skaftet

Enok Grönlandspaddel

Enok Grönlandspaddel med ekinläggning i skaftet

Enok Grönlandspaddel

Enok Grönlandspaddel
Enok grönlandspaddel handtag
Enok Grönlandspaddel Nr 99 med dubbla ekränder i skaftet
Ekinläggning i Enok Grönlandspaddel

Utformning & Egenskaper Enok Grönlandspaddel


Jag utformar en Grönlandspaddel på olika sätt beroende på vilka egenskaper som de skall få. Bladens utformning och storlek påverkar t. ex hur väl bladet får fäste i vattnet vid paddling, energieffektivitet, belastning på kroppen och hur paddeln fungerar vid styrtag, stöttningar och rollar.  Handtagets utformning och längd påverkar t. ex. hur väl du får grepp om paddeln, känner av bladets position, belastning på armar och dina möjligheter att styra paddeln. Det mesta av de förhållanden som framförs här är allmänt vedertagna, men färgat av mina egna erfarenheter och kunskaper från paddling, paddeltester och trädesign, konstruktion och utveckling.





Integrerade spetsar i Ek med unik metod


På de flesta paddlar integrerar jag en förstärkning av bladspetsarna i ek. Eken är mer än dubbelt så hård som gran med en bra slitstyrka. Spetsarna på paddeln är den del som utsätts för mest slitage, vilket gör att en förstärkning förlänger hela paddelns livslängd avsevärt. Eftersom eken limmas i samma fiberriktning som resten av paddeln, med en stor anliggningsyta, blir förstärkningen helt integrerad med resten av paddeln. Det blir inte något som bara sitter utanpå och kan lossna. Trä som limmas ihop med olika fiberrikningar tenderar att förr eller senare släppa i fogen. Limningar mot ändträ håller aldrig lika bra som längs med trät, eftersom trät rör sig på olika sätt och det blir en liten anliggningsyta. Dessutom limmas alltid de integrerade förstärningarna med ekens ändyta mot spetsen, eftersom ändträt är den hårdaste och slitstarkaste ytan. Ekförstärningen dimensioneras så att paddeln kan kortas ca 5 cm med bibehållen ekförstärkning. Att minska bladets bredd eller att lägga på nya kanter är heller inget problem.  Eken limmas på så sätt att risken för splittring minskar


Unik ekspets Enok Grönlandspaddel
integrerad ekspets Enok Grönlandspaddel


På vissa paddlar förstärks också bladkanterna med ek. Eftersom förstärkningarna kräver mycket arbete och noggrannhet blir priset högre för ekförstärkta paddlar.

Paddelegenskaperna påverkas inte alls, vikten mycket marginellt (ökar 15-20 g), men de mörkare ekinläggningarna bryter vackert mot den ljusare granen.

För eller senare blir den yttersta spetsen på paddeln sliten eller hackig, men en träpaddel går nästan alltid att renovera. Lite slitna spetsar är enkla att slipa till och olja in på nytt. Det är också möjligt att lägga på nya spetsar vid behov eller att förse en paddel utan förstärking med hållbara ekspetsar. Då ser den gamla slitna paddeln ut så här, försedd med en ny spets.    

Ny ekspets på Enok Grönlandspaddel

                          till toppen


  Grönlandspaddelns längd


Grönlandspaddel 22
Det finns många råd att läsa om vilken längd på paddeln man skall ha. De flesta utgår från traditionella grönlänska tumregler beroende på kroppslängd och armlängd. Förmodligen fungerar dessa råd bra som utgångspunkt om man har en längd och kroppsbyggnad som en genomsnittslig traditionell grönländare. Ju mer man avviker från detta, desto mindre nytta har man av dessa tumregler. Eftersom de flesta av oss icke grönländare numera avviker ganska mycket, så är min åsikt att dessa tumregler inte säger så mycket. Och de traditionella tumreglerna har aldrig varit annat än tumregler att utgå ifrån och sedan anpassa till sig själv. Skulle jag själv följa dessa tumregler borde min idealpaddel vara runt 230 cm. Min favorit är 213 cm, men någon annan med min kropps- och armlängd kan tycka att 220 eller 225 cm är perfekt. Det handlar om så mycket mer än kroppens utformning. Det gör att det kan vara svårt för en nybörjare att välja rätt paddel. Rätt paddel är den man trivs bäst med. Generella råd är därför svåra att ge. De råd jag ger är därför personliga och utgår främst från min egen erfarenhet efter över 170 mil med grönlandpaddel i olika förhållanden och många tester med olika kombinationer av längder, bredder, bladformer och kanter mm. Man kan heller inte välja längd och bredd på paddeln oberoende av varandra, utan en lång paddel kräver ett smalare blad och en brett blad fungerar bara på en kortare paddel.

En annan av mina favoritpaddlar är 225 cm lång, men bara 60 mm bred och av alaskatyp, dvs med en annan bladform än grönlandspaddlar.

Vanliga padddellängder är ca 205-215 cm, men både längre och kortare kan fungera utmärkt om längden kombineras med rätt bredd. Vad man trivs med beror på kroppslängd och armlängd samt inte minst styrka, vana och paddelstil. Med paddelstil menar jag vilken typ av paddling man ägnar sig åt och vilken inställing man har till paddlingen. Ju längre du är desto längre paddel klarar du normalt att hantera, men det beror också på din styrka. En för lång paddel är svårare att hantera, men du vinner lite på räckvidd vid styrtag och stödtag, samt möjlighet att paddla med låg paddelföring och låg frekvens. Längden på paddeln är till stor del en smaksak. Det kan vara befriande att ha en kort lätthanterlig paddel, eller skönt att kunna nå långt vid styrning och stöttning. En lång paddel flyttar ut tryckcentrum, vilket gör att belastningen ökar. Vilken längd du skall välja beror också på bladets bredd, dvs bladets storlek. En lång paddel, särskilt i kombination med ett bredare blad, blir som att växla upp med möjlighet att ta långa tag i låg frekvens. Det innebär också att det blir kämpigare i större motstånd när man vill växla ner, i motvind och med tung kajak.      
                                      
till toppen


        Bladets storlek, yta


Bladets storlek är en kombination av bladets längd och bredd, samt dess avsmalning in mot handtaget. Bladets storlek är nog den faktor som är mest avgörande för hur paddeln upplevs. De som inte använt eskimåpaddlar förut tror ofta att stora är bättre än små, och att små bladet bara slirar i vattnet. Det är en fråga om paddelteknik. Ofta föredrar man mindre blad efter hand som paddeltekniken blir bättre. 

Mycket smala paddlar kan vara längre än 220 cm och paddlar kortare än 205 cm kräver en aning bredare blad, men inte särskilt mycket. En liten paddel som 205 cm lång med 70 mm  blad
(eller t ex  220cm / 60mm) fungerar utmärkt för att paddla fantastiskt mjukt och skönt med rätt teknik.  

Fördelarna med små blad är att det är mycket mjukare och lättare att paddla, framför allt vid tung paddlling med packad kajak eller motvind. Det kan kännas som en riktig energikick att byta ner till mindre blad när motståndet ökar. För alla med problem i axlar eller handleder rekomenderar jag starkt att byta till en liten paddel med kort och smalt blad. Det kan göra underverk mot värken och hindra fortsatt förslitning.

Det är lättare att slira i vattnet vid snabba accelerationer med små blad, men det går bra att paddla fort. En liten paddel blir naturligtvis också lättare än en stor.

Paddlar med stora blad är dock lättare att lära sig paddla med och är mer förlåtande mot sämre paddelteknik. Om du börjar med grönlandpaddel kommer du förmodligen ganska snart att förbättra din paddelteknik och upptäcka fördelarna med mindre paddelblad. En för stor paddel kan man minska ner. En för liten paddel lär man sig snart behärska.

I diagrammet nedan visas bladytan 2 dm utanför handtagets skuldror. Det motsvarar ungefär att man doppar ner paddeln till 1 dm från handen. Det är den yta som används för paddlingen i vattnet. Jag rekomenderar att man håller sig inom det grå området i de allra flesta fall, när man väljer paddel. Om man är ute efter en speciell egenskap på paddeln och man vet hur den är att paddla med, går det naturligtvis bra att gå utanför det grå området.
En handflata är ungefär 1 ½  dm2.      



Bladyta Grönlandspaddel
    
De innersta ca 20 cm av bladet som ej är aktivt vid paddling (ca 0,8 dm2) kan man ytnyttja vid stöttning och styrning om paddeln flyttas ut med ett glidande tag, samt vid roll när paddeln flyttas ut. .

till toppen


Tryckcentrum


Den storlek man upplever som tyngden eller motståndet i paddeldraget, är inte bara beroende på storleken på själva bladet. På en lång paddel ligger kraftcentrum längre ut än på en liten, och känns därför tyngre i draget. Det är alltså mindre tröttande och lättare att hantera en paddel med stor bladyta om paddeln är kort.

Tryckcentrum på en vanlig storbladig paddel ligger ungefär mitt på bladet. Man kan säga den längd man upplever är längden mellan höger och vänster tryckcentra, och ligger ett par dm närmare dig än än paddelspetsen. Ökar eller minskar man paddelns längd en dm, så ökar också den upplevda längden en dm.

På en grönlandspaddel ligger också tryckcentrum ungefär på bladets mitt (strax utanför eftersom bladet är bredare utåt). Men eftersom bladet är så långsmalt och går hela vägen i vattnet hamnar tryckcentrum mycket längre in och paddeln upplevs därför som smalare. Det är till stor del detta som gör att grönlandspaddeln är mjukare och lättsammare att paddla med. En ändring av paddellängden ändrar heller inte tryckcentrum så mycket, eftersom innerdelen av bladet blir kvar på samma ställe i vattnet. Det är bara i ytteränden som bladet ändras. En förlängning av en grönlandspaddel med 10 cm (med bibehållen bladyta) ökar bara den upplevda längden med ungefär hälften, ca 5 cm. Det gör att även mycket långa grönlandspaddlar kan fungera bra. Det är alltså mindre känsligt vilken längd man har på en grönlandspaddel om den kombineras med rätt bredd så att man får en lagom stor bladyta. Bredden påverkar tryckcentrum endast någon procent.

jämförelse av tryckcentrum grönlandspaddel - europaddel

Förhållandet mellan paddellängd och tryckcentrumlängd. Beräkningen utgår från 40 cm Europaddelblad med tryckcentrum i mitten och "aktiv bladlängd" på grönlandspaddlar där man doppar bladet så att handen har 10 cm ner till vattenytan (samma som beskrivet ovan om bladyta).

En 220 cm Grönlandspaddel och en 200 cm Europaddel har ungefär samma avstånd mellan tryckcentra.
För en 220 cm Grönlandpaddel är tryckcentrumbredden ca 160 cm. För en konventionell Europadddel med samma längd är bredden mellan tryckcentra däremot ca 180 cm, och paddelbladet dessutom större. Grönlandspaddeln belastar därför kroppen betydligt mindre än en Europaddel med samma längd. I och med att tryckcentrum hamnar närmare kajaken blir det också lättare att undvika en slingrande kurs som kostar kraft och fart.
                           till toppen



Bladets bredd


En lagom bredd på bladet är mindre än vad många tror. Ett brett blad har du  nytta av vid styrtag och stöttning, men tynger vid paddling. För att dra störst nytta av grönlandspaddeln bör bladet normalt ligga mellan 65-80 mm.  Mina favoriter, dvs när jag paddlar som effektivast, är 60-70 mm breda. Med dessa kan jag ha ett effektivt driv och hänga med även starkare paddlare med europaddlar, i tung kajak på långa pass i med- och motvind.
Ett smalt blad  minskar belastningen på dina leder och är energieffektivt. På en standardpaddel gör jag bladen ca 75-80 mm, och på en långfärdspaddel ca 65-70 mm. Ett smalt blad kräver lite större vana än ett brett blad för att paddlingen skall bli effektiv, och en riktigt effektiv paddling kräver att bladet inte är för brett. Mina egna favoritpaddlar har fått smalare och smalare blad efterhand som min teknik har förbättrats. Vilken bredd du skall välja beror på paddelns längd, dvs bladets storlek, och din vana som grönlandspaddlare. Även bladets kant kan inverka. Som första grönlandspaddel bör man inte välja alltför smalt blad, 70-75 mm är ofta lagom för att lära sig tekniken och få en skön och effektiv paddling. Bredare behövs inte, men en del tycker att det är svårt i början med smalare blad. Det kan också vara så att man inte börjar förstå och uppskatta vitsen med grönlandspaddling förrän man provar smalare blad.

65-80 mm breda Enok Grönlandspaddlar



Många tillverkare gör grönlandspaddlar med 85-95 mm breda blad, ibland utan att ens ange bredden, utan bara dess längd. Då paddlarna dessutom ofta är långa, blir bladen i stort sett lika stora som på konventionella paddlar. I mitt tycke förlorar man då en stor del av fördelarna och meningen med grönlandspaddeln, allra mest vid längre paddlingar och definitivt vid tyngre paddling med lastat kajak eller i motvind.

Det sägs ibland att smalare blad än 75 mm snabbt tappar effektivitet. Det är möjligt att detta gäller för att uppnå maximal toppfart, men toppfart är någonting man som normal paddlare sällan ägnar sig åt, och då endast under mycket korta sträckor. Min erfarenhet är att vid all annan längre paddling är ett smalare blad effektivare, dvs jag blir mindre trött med samma hastighet och jag kan paddla längre sträcka utan att bli lika trött. Självklart är vi olika, med olika teknik, inställning och paddelstil.                              
till toppen



       Bladets kant


Bladets kant kan variera från rund till avfasat och vasst. Vid ett paddeldrag betyder kanten mycket för greppet i vattnet. Ett blad med bred rundad kant glider mer i vattnet än om den är vass. Vid styrtag och roll avgör kanten hur mycket paddeln reagerar när den vinklas.
Om kanten är alltför bred och rund får paddeln dåligt grepp i vattnet och plaskar och stänker mycket. Styrningen blir oprecis men risken för felskär blir liten just eftersom bladet inte styr så mycket.
En vass kant ger ett distinkt och bra grepp och en paddel som är tyst och inte stänker. Risken för felskär ökar om man inte är van, men vinsten är att styrtagen ger ordentligt utslag.

En väl avfasad kant med några mm radie ger en paddel med bra känsla utan att vara svårbemästrad. En van paddlare kan föredra en vassare kant, medan en ovan paddlare inte kan utnyttja fördelarna. För rollar är en paddel med vass kant som reagerar distinkt på hur den förs i vattnet att föredra. Ju smalare paddelblad desto större betydelse har kantens utformning för grepp och styrning. En smalt blad med vass kant kan ha bättre grepp i vattnet och styra bättre än ett bredare blad med bred rund kant. Nackdelen med alltför vass kant är att den är känslig för slitage.                                  till toppen


        Bladets svikt och tjocklek


Tjockleken på bladet avgör hur styvt det är. Ett tjockt blad blir styvt, starkt och pålitligt, och naturligtvis tyngre. Ett tunnt blad är lätt och har svikt och spänstighet, men det beror också på trädslag och limningar. Vad man föredrar är en smaksak. Naturligtvis är det skönt att ha en stark paddel som man kan behandla lite slarvigare och som håller för det mesta, men för paddlingens skull föredrar jag en lätt och smidig paddel med en spänstig svikt. Bladbasen har en sk. "diamond" form, i genomskrning en romboid där två hörnor bildar en ås på mitten av vardera bladsida och övriga två bildar bladkanter. Mot spetsen plattas denna ut till en oval som blir jämntjock längst ut.

Ett blad med svikt ger med sig lite i början av paddeldraget och skjuter ifrån i slutet. Det ger en mjuk och ändå effektiv framdrivning. Svikten är distinkt och spänstig ungefär på samma sätt som en trampolin som ger ett mjukt men sviktande avstamp. En styv paddel upplevs som stummare i vattnet än en sviktande och livlig paddel. Det tunnare bladet på en sviktande paddel gör naturligtvis risken för brott större, men vid vanlig paddling, grönlandsroll eller stöttning är risken minimal. Även med mina tunnaste blad har jag aldrig upplevt att jag varit i närheten av att kunna bryta paddeln vid paddling eller stöttning i vattnet, men man skall vara medveten om hur man behandlar paddeln. Vill man hellre ha en styv paddel så väljer man det. Många kunder nämner just att de uppskattar svikten i bladet på långfärdspaddeln.

Normalt görs standardpaddlarna med ett relativt styvt blad för att de skall tåla hårdare stöttningar och mer ovarsam rollträning. Tjockleken gör då att paddeln vägen lite mer än en tunnare paddel med mer svikt. Långfärdspaddlarna görs normalt med ett tunnare och därmed mjukare blad med medium eller mycket svikt. En smal paddel med styvt blad är en bra kompromiss för den som vill ha en långfärdspaddel som ändå tål avancerade rollövningar.

På alla paddlar graderas svikten och anges som styv, medium eller mjuk. Graderingen baseras på mätningar av hur mycket bladets böjs vid belastning som motsvarar kraftiga paddeldrag och roll där man håller i det ena bladet. Testbelastningarna är kraftigare än vad paddeln normalt utsätts för vid paddling eller roll.

Gran är ett segt och starkt virke som tål att böjas myckat i smala dimensioner utan att gå av. Det är detta som gör att paddlarna kan tillverkas med olika svikt och ändå hålla för kaftiga paddeldrag. Segheten är starkt beroende av virkets kvalitet och hur täta årsringarna är. Ett snabbvuxet virke med breda årsringar är lättare, men också mycket svagare.

En bred  paddel måste vara lite kraftigare än en smal för att ha samma styvhet i vattnet, eftersom motståndet ökar med bredden. En smal paddel känns därför styvare i vattnet än en bred paddel, om den inte görs väsentligt tunnare.

Vid graderingen av paddlarna fixeras handtagen och en belastning läggs på bladspetsen. Detta motsvarar belastningenpunkterna vid ett paddeldag i vattnet. 

Belastning vid paddeldrag

För att efterlikna belastningspunkterna vid roll fixeras istället ena bladspetsen och handtaget varvid belastningen läggs på den andra bladspetsen.

Belastning vid roll
                                                       
Graderingen av paddlarnas svikt görs sedan efter hur mycket den belastade bladspetsen har böjts vid paddeldrag och roll. Paddeln i bilderna är 215 cm lång och 75 mm bred, och har graderats till medium svikt, på gränsen till mjuk. Böjningen av paddelspetsen är i detta exempel ca 2 cm vid paddeldrag och ca 9 cm vid roll. Det är alltså den böjning denna paddel utsätts för när man drar med 7 kg med draghanden och och trycker med 4 kg med tryckhanden, under förutsättning att man får bladet att "fastna" i vattnet vid detta tryck. Motsvarande böjningar av bladet på en styv paddel är ca 1,5 cm för paddeldrag och 6-7 cm för roll. På en paddel graderad till mjuk blir motsvarande böjningar ungefär 2,5-3,5 cm och 10-13 cm. Det illustrerar tydligt hur segt, starkt och böjligt granvirke av bra kvalitet är.

När man lärt sig rolla mjukt och lätt på grönlänskt vis, behöver paddeln inte vara särskilt styv eller stark. Här visar Dubside hur lätt och mjukt man rollar med en Enok Grönlandspaddel.


   
till toppen


       Paddelns vikt


Eftersom man tar tusentals paddeltag på en paddeltur (i runda tal 500 tag per km) innebär det att att man sammanlagt lyfter en avsevärd tyngd. Med grönlandspaddel paddlar man normalt med lägre paddelföring och mindre yviga tag än med konventionell paddel, så problemet blir på så sätt mindre. Grönlandspaddeln har dessutom den största delen av vikten koncentrerad till mitten medan en konventionell storbladig europaddel har mest vikt längst ut i bladen. Med grönlandspaddel blir därför den dynamiska belastningen betydligt mindre.

Många tror att en paddel i gran är tung, men de flesta Enok Grönlandspaddlar väger runt 700g. Vill du ha en lite kraftigare paddel som tål mer, räcker ofta 800 g.

Vikten på grönlandpaddelln beror naturligtvis på storleken, längd och bredd, och skaftets och bladets tjocklek. Vilken tjocklek man väljer är en avvägning mellan styrka, svikt, grepptjocklek och vikt. Långfärdspaddlarna vägen vanligtvis 650-750 g. Standardpaddlarna ca 750-800 g. De högre vikterna gäller för långa eller breda paddlar, men enstaka paddlar kan avvika uppåt eller neråt beroende på den enskilda träbiten. En paddel kan också göras extra tunn och blir därför lätt, eller extra kraftig och därmed tyngre. Ekspetsar ökar vikten med 15-20 g.

En av mina favoritpaddlar väger ca 560 g. Jag tycker att när vikten ligger under 700 g så finns det inte så stor anledning att minska mer bara för viktens skull. En paddel runt 800 g är bra, men 900 g onödigt tung om man inte speciellt vill ha särskilt en robust paddel.
Lättast paddlar går i teorin att göra i Ceder (Western Red/Yellow Ceder). Men i praktiken gäller det främst om man vill ha en stor paddel med tjocka och ganska styva blad. För paddlar med smala och tunna blad med bra svikt är ceder onödigt svag. För dessa paddlar passar gran betydligt bättre.
                                                               
till toppen


  Skaftets tjocklek


Traditionellt är skaftet och handtaget något tjockare på en grönlandspaddel än en konventionell storbladig paddel. På en grönlandspaddel med sk. skuldror håller man normalt bara om skaftet med pekfinger och tumme, och övriga fingrar om skuldran, dvs. det innersta av bladet (se under avsnittet Paddelteknik). Innerdelen av bladet har en ås på mitten ( sk. "diamond" form) som gör att den blir mycket naturlig att hålla i rätt framåtlutande vinkel. Åsen och bladkanten är mjukt avrundade för att vara skön att hålla i handen.  Många som provar paddlarna kommenterar just att den känns så skön att hålla i. Jag föredrar om skaftet inte är så tjockt, så oftast gör jag detta ungefär som på en konventionell paddel. Det är ändå skuldran som är den viktigaste delen av handtaget. Eftersom skaftet står för en stor del av vikten tar jag bort onödigt material i skaftets mellandel. Detta blir därigenom ovalt eller avrundat rektangulärt med tunnaste delen mot bladets breddrikning. Paddelskaft utan skuldror gör jag generellt lite tjockare, just för att de saknar skuldror att hålla i.

Skaft på Enok Grönlandspaddel

När jag gör handtaget har jag inte något exakt slutmått, utan går mer efter hur greppet känns i handen. Bredden på skaftet där pekfingret hamnar, ligger då på runt 25 mm, och bladbasens bredd där ringfingret hamnar, ligger runt 35 mm. Motsvarande tjocklekar ligger runt 30 och 28 mm. Dess mått kan variera med ett par mm. Liksom andra mått kan jag göra handtaget efter dina önskemål.


      Ytbehandling


Alla färdiga paddlar är ytlbehandlade med linolja i flera lager. I det första lagret används tungolja (s.k. kinesisk träolja) som tränger djupare in i trät än linoljan. De resterande lagren bildar en tunn hinna på ytan som ytterligare skyddar trät. Oljan härdar och gör träytan hård och motståndskraftig mot slitage. Ju fler lager desto starkare skydd.Eftersom oljan skall torka och härda mellan lagren tar det tid att lägga på flera lager. Vanligtvis oljas paddlarna med 6 lager olja. Köper du en helt nytillverkad paddel kan det hända att den inte hunnit få alla sex lager, men det får du information om. Innan oljan härdat färdigt tål den vatten utan problem, men ytan har då inte hunnit få sin slutliga hårdhet, vilket kan ta upp till några veckor till.

Alla nya paddel bör oljas någon gång när du har börjat använda den. Första året några gånger, beroende på hur ofta den används, och fortsättningsvis brukar en eller par inoljningar per år vara tillräckligt. Du får alltid med en liten flaska linolja med din paddel så att du inte behöver skaffa det separat.
                                                                   
till toppen


     Träslag


Mitt standardträslag är svensk gran från Bergslagen av bästa kvalitet. Virket är miljöcertifierat enligt PEFC.  Gran är varken det starkaste eller styvaste träslaget, något av ett mellanting, men i förhållande till sin vikt det starkaste vi har att tillgå. Det gör det extra lämpligt till just paddlar som skall vara både lätta, starka och spänstiga. Virket jag använder har ganska täta årsringar, vilket gör det extra starkt och spänstigt. Western Red Ceder, som också är vanligt i grönlandspaddlar, är lättare än gran och har ungefär samma styrka i förhållande till sin vikt, men är betydligt mjukare och saknar granens spänst och seghet. En paddel i ceder måste göras tjockare än i gran för att få samma styrka, men saknar spänsten i en granpaddel. Skall den göras lika böjlig som en granpaddel blir den mer svampig än spänstig. En paddel i ceder kan göras lätt, men tjockare och i mitt tycke klumpigare och ömtåligare än en granpaddel. Anledningen till att ceder är lätt är att träfibrerna har så tunna väggar. Det innebär att trät består mest av tomrum (luft) och blir därför mjukt och ömtåligt.

Fur har likartade egenskaper som gran och passar därför utmärkt för grönlandspaddlar. Det är en aning starkare och hårdare än gran, men är därför också lite tyngre. En fördel är att det är lättare att få kvistfritt virke, då den saknar granens små pärlkvistar.
Gran har egentligen en dålig beständighet mot röta. Men det gäller fuktigt trä. Så länge trät är torrt drabbas det varken av mögel eller röta. En väl inoljad träpaddel , som förvaras torrt mellan paddlingarna, blir aldrig fuktig och angrips därför inte av skadesvampar som röta och mögel. Om paddeln blir skadad sväller fibrerna upp där ytbehandlingen är skadad och hindrar vidare vatteninträngning. Efter inoljning blir trät tätt igen. Ceder har ett inbyggt rötskydd av inlagrade kemikalier i virket som är giftigt för rötsvampen. Tyvärr är det också giftigt och allergiframkallande för människor. Bearbetning av cederträ kräver därför ordentlig ventilation, dammutsug och andningsskydd.

                                     
till toppen


    Renovering,  Egna mått & Mönster


En enok träpaddel går nästan alltid att renovera om den efter många år blir sliten. Det går att sätta på nya spetsar, nya kanter, slipa upp eller göra andra lagningar. Du kan beställa din Enok Grönlandspaddel med egna mått och egenskaper från början, men det går också att modifiera en befintlig paddel. Du kan också få mönster och detaljer i andra träslag. HÄR finns några exempel på mönster av ekinläggningar.
Mönster med ekinläggningar i Enok Grönlandspaddel

                                                                   
till toppen





Kontaktuppgifter:

Dag Olsson Tegelmark

Tel        070-556 1963
Epost    info@dodesign.se

DagOls Design
Solövägen 28
185 41 Vaxholm


Enok Grönlandspaddel på facebook: Enokpaddel

Organisationsnummer 5901054055  Registrerard för moms.


Företagets andra webplatser:  www.dodesign.se & www.dodesign2.com

                                              Uppdaterad 2019-10-17